Det var länge sedan nu...Min allra första plåtning...14 år gammal var jag. Det var ett litet tag efter jag hade kommit med i min agentur i Sverige som jag skulle till studion för att plåtas för första gången. Det var en test och bilderna skulle upp på agenturens hemsida. Jag kommer ihåg hur mycket jag såg fram emot plåtningen och hur spänd jag var på att se resultatet!

Fotografen som tog bilderna heter Angela, världens bästa Angela...Supersnäll tjej som vet hur man ska göra för att få modellen att känna sig bekväm framför kameran.

Jag kom till studion och fick sminket fixat. Igen foundation, bara lite skimmerpuder...Guldfärgad ögonskugga, ingen mascara...Guldiga läppar punkt. Inte mycket smink med andra ord. I håret fick jag två stora flätor. Jag kände mig som en liten indian flicka, som en liten pocahontas.
När vi skulle börja fota så fick jag sätta mig på en pall. Jag satte mig med sidan av kroppen vänd mot kameran så att jag kunde kolla fram över axeln som jag hade sett att tjejerna i mina favorit tidningar gjorde.
Det kändes ovant med belysningen som var riktad mot mig...Och blixtarna som gav ifån sig ett så vitt ljus efter varje gång en bild togs...Men jag älskade varje sekund av det...Varje, varje sekund. Det var som att jag hade längtat efter att vara just där, just där framför just den där kameran.
När allt var klart gick jag hem...Jag längtade, längtade sååå efter att få se resultatet.

Någon vecka efter när jag klickade mig in på agenturens hemsida så låg jag där...På agenturens första sida!! Mitt ansikte täckte en stor del av första sidan med rubriken New Faces. Jag blev helt bländad...Det var helt overkligt att det var mitt ansikte som jag såg där, där på en modellagenturs hemsida. Men så var det. Jag ringde min mamma och pappa direkt...Båda var på jobbet. Pappa gick in på sidan medan jag var kvar i telefonen...Oj...Sa han. Han lät förundrad...Vad vacker du är...

My start...