Det känns overkligt...
Att bara få vara hemma och göra...Ja, ingenting. Är något som gör att jag sitter här och ler av endast tanken.
Oj, oj......Helt overkligt skönt ska det bli!!!
Sedan kommer det upp andra problem istället...
Kärlek.
Är ett ord som jag har lärt mig att förstå nu...Något jag tidigare aldrig har förstått mig på överhuvudtaget...!
Förr när jag pratade med tjejer som sa att dom saknar sin pojkvän hit och dit......Fattade jag ingenting. Hur kan man lägga ner så mycket energi och tid på en kille, det finns ju viktigare saker i livet...Som att jobba och planera framtiden! Hallå?! Tänkte jag...
Dumma jag... :)
Nu - Jag dör! Dessa två ynka veckor jag spenderade tillsammans med min grabb här i Kina...Gjorde mig till...Jag vet inte vad.
Jag har aldrig i hela mitt liv varit så lycklig som jag var tillsammans med honom. Aldrig, aldrig. Har fått ett helt annat perspektiv på livet...På allt. Att ens veta att jag kan vara så där lycklig som jag var med honom känns helt fantastiskt och samtidigt hjärtskärande...Jag kommer sakna honom något otroligt...Det går inte ens att beskriva.
Vi spenderade varje sekund tillsammans sedan han kom till lägenheten i GZ.
Två veckor...Jag kunde säga att jag var tvungen att gå iväg en stund för att borsta tänderna...Där står jag i badrummet i några sekunder utan honom...Och sedan öppnas dörren och han kommer in och bara kollar på mig medan jag borstar mina tänder. Inte en sekund utan varandra. Det gick bara inte att lämna varandra...Jag måste ut och springa säger jag...Grabben - Jag följer med...Sedan sitter han bara på gräsplätten som ligger i mitten av maratonplanen jag springer på...Sitter där med sin kamera och tar bilder på mig medan jag springer runt, runt i cirklar.
Aa...Vad kan man säga...
"Why do all good things come to an end"...Ni vet vilken sång det är med Nelly Furtado...
Men jag måste tänka positivt...Det behöver inte vara slut nu...Kommer nya möjligheter...Och om det är meant to be. Kommer vi att ses snart, snart igen... :)
Hej!
har du ngn mail om man vill maila till dig?:)
Kram
åååh kan verkligen relatera. träffade mitt x utomlands och allting var så jävla intensivt, passionerat och overkligt. när vi kännt varandra i 3 månader kändes det som jag kännt honom i hela mitt liv. har aldrig varit så lycklig eller olycklig som jag var då... så mycke känslor.
Du är så vacker & stark. Beundrar verkligen dig, och du kommer gå långt om du fortsätter vara lika underbar som du är :)
Det finns en pojke jag träffade i Lasvegas för ett tag sedan. Han kom ifrån Australien, hade solbränd hy och sken som en stjärna. Kändes som han tog mitt hjärta med sig när jag åkte hem till Malmö och han till Australien. Men efter ett par dagar insåg jag att jag måste börja leva åter igen, att sakna honom inte skulle funka. Just nu är han mer en dröm.
Min verklighet en pojke jag tyckt om i fyra år. :)
Lycka till :)
Hanna >> Min mailadress är [email protected] :)
Lady Humpalot >> Aa det är helt overwealming... :) Man vet liksom inte vad man ska göra eller ta vägen hehe... :)
Sanna >> Tack snälla du :) Det värmer att höra.
Och tack för att du delar med dig av egna erfarenheter...Hjälper att höra lite olika historier som människor har gått igenom.. :)
Kramar
Oj! sju månader borta förra året... det var lång tid!
Jag vet hehe :)
